Erik Grödahl

På plats i Estland

Publicerad 2012-03-05 12:35:48 i Allmänt,

Äntligen framme, så kändes det när vi anlände till Tartu vid 16-tiden i går efter att ha varit på resande fot sedan lördag förmiddag.

Av förklarliga skäl har Estland blivit något av mitt andra hemland och vem vet jag kanske bosätter mig här i framtiden, även om det nu känns ganska långt borta.




Jag trivs oerhört bra här och vi vistas här ett par månader per år.

Vad många svenskar inte känner till är att Tallinn är den huvudstad som ligger närmast Stockholm, ungefär 39 mil. Trots den geografiska närheten är det stora skillnader mellan länderna och det är lite av det jag skall dela med mig till Er av den närmaste veckan.




Svenskar i allmänhet har lite kunskap om Estland och dess människor och det har hänt flera gånger att det blandas ihop med Ryssland, fast det har väl sin historiska förklaring.

Sedan 1200-talet har Estland varit självständiga endast 43 år, landet har styrts av svenskar, danskar, tyskar och ryssar, men trots detta har de hittat en egen identitet.

Den stora skillnaden mellan människorna i Sverige och Estland om vi skall generalisera är att de är mycket bättre på att klara sig på egen hand här, de ”skriker” inte att staten skall hjälpa dem och att staten skall ta ansvar så fort något oförutsett händer, exempelvis om de blir strandsatta på någon Medelhavsö i samband med någon flygbolagskonkurs eller liknande. I det här landet är en ”katastrof” en katastrof, det känns som de lever mer i verkligheten.

 Det materiella är inte så viktigt, de prioriterar hellre bra mat. Just när det gäller mat är människorna här väldigt kvalitetsmedvetna, de vet vem de skall köpa kött och grönsaker av på torget eller marknaden. De väljer bonden som har olika storlek på sina tomater och gurkor, för de vet de att det är naturligt. De väljer lokalproducerat och tittar mer på kvalitet än pris. Butikerna kör kampanjer mot e-tillsatser och rekommenderar kunderna att inte köpa vissa typer av varor som de säljer, intressant ur ett affärsperspektiv.

Det enda positiva Sovjettiden har lämnat efter sig är att matkulturen i det här landet har influerats från de olika delrepublikerna, exempelvis det georgiska och armeniska köket, som påminner mycket om Medelhavsmat, de har fått soppkulturen från Ukraina och Ryssland, det mörka brödet, saltgurkan, surkålen, listan kan göras hur lång som helst.


Det är ett nöje att äta här, både när det gäller att gå på restaurang eller när man är hemma. I morgon skall jag dela med mig av ett fantastiskt gammalt familjerecept hos min fru, det heter ”Franskt kött”, låter kanske inte så tilltalande, men det är fantastiskt gott. Det blir också ett lokalt drinkrecept.

Vi blev bjuden på detta som födelsedagsmiddag när vi kom i går och tillsammans med en Nebbiolo d’Alba smekte det gommen.

Mitt uppdrag i det här landet blir att lära människorna mer om vin, maten kan de redan.

På återhörande i morgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela