Erik Grödahl

SYSTEMBOLAGETS STORSÄLJARE ”STJÄL” ARBETSTILLFÄLLEN I SYDAFRIKA

Publicerad 2012-03-31 22:18:46 i Allmänt,

I går var jag på ett besök hos vinimportören Janåke Johansson (Janake Winegroup). Förutom att vi fick prova en massa bra viner, bl.a. Vega Sicilia Unico 1999, så hade vi en intressant diskussion kring en av mina ”käpphästar” i livet Bag in box. Vad som gjorde mig uppriktigt lycklig var att detta företag inte har en enda Bib i sin portfölj. Den främsta orsaken till detta är etiska skäl. Janåke som är en stor Sydafrikavän importerar en stor del av sina viner därifrån och berättade att de Sydafrikanska Bib-vinerna som finns i Sverige ”stjäl” en hel del arbetstillfällen från Sydafrika, ett land där den officiella arbetslösheten är 27 procent, men i verkligheten är den 45 procent.

Hur går detta till? De svenska importörerna beställer hem vinerna i tank och tappar dem på plats i Sverige. Det här innebär att det försvinner ett antal arbetstillfällen från ett land som behöver vartenda arbetstillfälle som finns.  Jag hoppas att svenska folket tar sitt etiska ansvar och bojkottar dessa undermåliga produkter, som är designade för svenska marknaden. Om svenskarna tar sitt ansvar kan Sydafrikanerna göra bra viner av sina druvor istället för att följa ett ”recept” från Systembolaget. Här finns bara vinnare, den svenska folkhälsan och den sydafrikanska ekonomin. Svenskarna skulle dricka mindre och sydafrikanerna skulle få bättre betalt för sina produkter.

Jag kommer att jaga Er som dricker dessa viner med blåslampa och mitt uppdrag är inte klart förrän dessa produkter är borta från Systembolagets hyllor. Det handlar inte om snobberi, det handlar om att vara etisk.

Går tiden fortare nu än förut?

Publicerad 2012-03-29 23:49:56 i Allmänt,

Jag har minnen från min gymnasietid att tiden gick så oerhört sakta, jag strök dagarna i elevkalendern 50, 49, 48 och tiden fram till jullovet eller sommarlovet kändes som en evighet.



Någon gång efter det att jag fyllde 20 började visarna snurra snabbare och jag tror det var i samband med det jag slutade att använda armbandsur, jag vill inte se hur fort tiden gick.

Nu känns det lite som måndag-söndag, måndag-söndag hela tiden, det är svårt att stanna av och reflektera över vad som händer i tillvaron, det får jag nog skjuta upp till sommaren, en sommar som känns långt borta just nu när snöflingorna faller mot backen, det är nästan lite julstämning i Piteå i kväll.

Jag sitter just nu och planerar in vårens aktiviteter och inser att från andra hälften av april till och med mitten av augusti kommer Piteå för mig att vara som Kapstaden för Holländarna på 1600-talet, en bunkringsstation. Förutom en intensiv avslutning på läsåret vankas det  vinprovningar i bl.a. Järfälla, Åkersberga, Saltsjöbaden, Södertälje och Huddinge, styrelsemöte och årsmöte i Stockholm, internationellt utbyte i Kandalaksha och Krakow, den traditionella Estlandsresan med EC3C kring Kristi himmelfärds, känns riktigt bra att jag får vara hemma 10 dagar i juni innan sonen och jag styr mot Kiev och Fotbolls-EM.

När vi väl är hemma från Ukraina, åker Sofia, Elizabeth och jag vidare mot Estland och fem veckors semester, sen är det Nolia och vi hinner precis hem innan läsåret 2012/13 startar upp.

Slutsatsen är tiden går inte fortare, det är jag som går fortare, i morgon köper jag nytt armband till mitt armbandsur, med det på armen kanske jag börjar reflektera över tiden, fast det blir först på måndag, i morgon åker jag till Stockholm.

Nikotinet och jag, gammal kärlek rostar aldrig eller?

Publicerad 2012-03-28 17:05:52 i Allmänt,

Det finns en stor likhet mellan paret Joakim Thåström/Amanda Ooms och nikotinet/undertecknad och det är att gammal kärlek rostar aldrig.

Thåström och Ooms har ju varit ifrån varandra en lång period, men har hittat tillbaka till varandra igen och Amanda Ooms säger: ”Det är mitt livs kärlek och det är fantastiskt att vi åter är ihop”, när det gäller nikotin i allmänhet och snus i synnerhet känner jag inte som Amanda Ooms, jag vill lämna snuset för alltid.

Nikotinet och jag har en 30-årig historia, som tioåring var vi fem kompisar i Kristiansund/Norge som på söndagar vid fyra-tiden köpte ett fem pack Sorte mand och rökte bak kapellet, vi kände oss ”vuxna” där vi stod och drog halsbloss. På den tiden var det inga vuxna som kände rökdoften när vi kom hem eftersom det röktes i var och vartannat hem.



I fjortonårsåldern testade jag att snus första gången, jag minns så väl hur det ”stack till” där bak och jag kräktes i busskuren i centrala Öjebyn, dagen efter hade jag världens baksmälla från denna erfarenhet, men det spelade ingen roll, jag provade igen och sedan dess har jag varit fast. Jag var faktiskt den förste i Piteå som började snusa Göteborgs Rapé regelbundet, kanske inte något att vara stolt över.





Vi har gjort slut ibland, varit ifrån varandra som mest 18 månader, ibland kortare perioder, men vi har alltid hittat tillbaka till varandra.

”Feströkt” har jag gjort sedan jag började gå på krogen (16-årsåldern), men här har rökförbudet haft en positiv inverkan och mitt feströkande har minskat. Under en period var jag ”reserökare”, men med min resefrekvens blev det mycket rökning, så reserökandet har jag lagt ner sedan länge.

Så vad som återstår för mig nu är snuset, när jag sitter här en onsdag eftermiddag med rena naglar, rena tänder och ren och fräsch i munnen funderar jag varför kan jag inte fortsätta så här, kan jag inte lämna denna ”kärlek” bakom mig och gå vidare i livet? Jag måste vara stark och avstå, men även Ni i min omgivning måste säga nej om jag frågar efter snus, för det är oftast så man ramlar dit igen.

Jag hör Sofias ord från i måndags i bakgrunden:

"Det är ditt val och det är du som får tillbringa mindre tid med mig och Elizabeth, på tal om att snus dödar.

Jag kan luta mig mot att det finns inga vetenskapliga bevis på att snus dödar, men till syvende och sist är kärleken till familjen större än till snuset, så snuset, NU ÄR DET SLUT!!!!


Matsedel och dryckeskola

Publicerad 2012-03-26 22:18:34 i Allmänt,

Det har kommit önskemål från flera av Er som läser bloggen att Ni skulle vilja ”hjälp” med en veckomatsedel. Från och med vecka 14 kommer jag att publicera en veckomatsedel. Matsedeln kommer att läggas ut söndag kväll varje vecka.

Jag kommer att jobba efter principen att dela med mig av de recept vi har provat under veckan. Fokus kommer att ligga på ekologiska/biodynamiska produkter och recepten skall enkelt gå att anpassa för familjer där det finns laktosintolleranta och andra typer av allergier.

Tanken är att det skall vara lättillgängliga råvaror. Ett par av rätterna skall gå att förbereda dagen innan, så att det går fort att göra iordning när Ni kommer hem från jobbet och skall iväg själva eller med barnen på träningar och dylikt. Oavsett om Ni har en lugn eller hektisk tillvaro skall Ni ha möjligheten att äta god, lättlagad och näringsriktig mat.

Jag kommer att presentera fyra s.k. vardagsrätter utifrån mitt sätt att se det samt en trerätters inför helgen.

Jag hoppas kunna inspirera Er till att äta mer omväxlande och även öppna Era ögon för mångfalden inom dryckens värld oberoende om det är öl, vin eller alkoholfritt.  När det gäller dryckerna kommer det att bli en dryckeskola, där jag Ni på det teoretiska planet skall få göra en djupdykning bland världens drycker och även få tips på praktiska provningar som Ni kan göra på egen hand.

Jag ser fram emot att ta Er med på denna mat och dryckesresa.

Helgfrukost

Publicerad 2012-03-25 22:30:58 i Allmänt,

På vardagarna är jag ganska konservativ när det gäller frukost, det blir alltid färsk fruktsallad om jag är på hemmaplan, till det en stor kopp kaffe, en liter vatten och två omega-3.

Vi är ofta ut och far på helgerna, men när vi är hemma brukar vi äta en lång frukost, i går steg Sofia upp och gjorde äggröra åt mig som hon serverade med vita bönor och hemlagad tomatsås. I dag var det jag som studsade upp tidigt och jag kände för nybakt bröd, sagt och gjort jag inventerade vad som fanns i skafferiet och jag ”förädlade” mitt gamla baguetterecept och de heter numera söndagsbaguetter och ser ut så här:


 


Söndagsbaguetter

6 dl dinkelmjöl
2 dl ICA i love eco ekologisk müsli aprikos, russin & pumpafrön
6 dl blandat grövre mjöl (ex 3 dl grahamsmjöl, 3 dl grovt rågmjöl) – gärna Saltå Kvarn
1 dl rostade solrosfrön (om Ni använder saltade minska saltmängden)
1 dl havrekärnor
1 msk salt
50 gr jäst
6 dl vatten
4 msk olivolja

Gör så här:

 

  1. Bland de torra råvarorna.
  2. Värm vattnet fingervarmt (37 o)
  3. Rör ner jäst i vattnet och tillsätt olivoljan.
  4. Blanda mjölblandning och vätska för hand eller i bakmaskin tills degen känns slät (3-5 min, ju längre desto bättre bröd)
  5. Jäs degen övertäckt ca 20 min.
  6. Baka ut till sex stora eller 18 små baguetter. Snitta baguetterna med kniv.
  7. Jäs under duk på bakplåt ca 20 min.
  8. Grädda i 225 o  10-15 min beroende på ugn (tills baguetterna fått bra färg).
  9. Jästiden kan förkortas eller förlängas.

Systembolaget och folkhälsan

Publicerad 2012-03-23 22:13:59 i Allmänt,

Efter ett lunchbesök på Systembolaget, där det var en orgie i Tre Apor, Foot of Africa, Umbala, Zumbala,Gredos, Harbroe och Sofiero kände jag att det var dags att besöka deras hemsida och läsa om Systembolages uppdrag. Ovanstående drycker är ju inget som triggar smaklökarna vare sig man är kännare eller inte. Vad är syftet med att konsumera dessa undermåliga produkter?

På Systembolagets hemsida står det att Systembolagets uppdrag baserar sig på omsorgen om folkhälsan. Visionen är att skapa ett samhälle där alkoholdrycker njuts med omsorg om hälsan så att ingen tar skada. Systembolaget bidrar med kunskap, både när det gäller mat och dryck och alkoholens påverkan på hälsan. På så vis vill vi inspirera till medvetna dryckesval och ett hälsosammare förhållningssätt till alkohol.

Det låter bra, men verkligheten är en annan och det är ju lunchinköpen som jag bevittnade ett tecken på.

Systembolagets sortiment har under en lång period mer och mer gått från kvalitet till kvantitet. Jag tycker att det är pinsamt att ta del av detta. Det finns ett överflöd av billiga Chardonnayviner på varje Systembolag, men du måste leta med ljus och lykta efter ett vin från Madiran. Hur tänker de sortimentsansvariga?

Det finns inget som helst samband mellan visionen att skapa ett samhälle där alkoholdrycker njuts med omsorg om hälsan så att ingen tar skada och bag in box. Bag in box är skapt för överkonsumtion. I mina ögon är bag in box guds gåva till begravningsentreprenörerna och antalet människor som kommer att dö av alkoholrelaterade skador kommer att öka de närmaste decennierna.

Jag gör en jämförelse mellan ett utskänkningsställe och Systembolaget. Om personalen på ett utskänkningsställe överserverar kan de bli av med sitt tillstånd, däremot är det fullt tillåtet att sälja 12 liter Zumbala till vilken kund som helst på Systembolaget utan vidare konsekvenser, vart finns logiken?

Det här kan i långa loppet leda till att Systembolagets monopol försvinner och trots blå partibok vill jag inte att ICA och COOP skall sälja vin, det skulle leda till att vi får Euroshoppers röda och COOP Extras vita, i jämförelse med dessa skulle Umbala smaka som ett slottsvin, men utifrån inköpsmönstret det är kanske så här majoriteten vill ha det.

Du som kvalitetsmedveten har ett uppdrag, påverka din omgivning att välja kvalitet.

Veckans middagstips vecka 12

Publicerad 2012-03-22 22:27:20 i Allmänt,

Matmässigt har det här (också) varit en toppenvecka och senaste Allt om Mat har varit vår ledsagare. Vi började med Sofias hemlagade falafel i måndags, på tisdagen blev det hemlagade köttbullar, basen var ICA Selection nötfärs från djur som har betat ute, någon tia dyrare per kilo, men smakmässigt går det inte att jämföra med ”vanlig” nötfärs. Onsdagen bjöd på ugnstekt kyckling smaksatt med timjan och vitlök innan vi idag åt ugnsstekt fänkålsgravad lax med smörslungade primörer och vitvinssås och just vitvinssås är också en av komponenterna i veckans middagstips.

 Det var ett recept vi testade förra fredagen, Timbal med kräftfärserad bergtunga, låter avancerat, men var väldigt lättlagat och framför allt sagolikt gott. När Ni skall göra vitvinssås, är det viktigt att ha ett bra vin i såsen och gärna samma smakprofil som Ni har i glaset så att smakerna gifter sig, m.a.o. kvalitét både i såsvinet och i glaset.




Timbal med kräftfärserad bergtunga (4 personer)

·         Fyra stora muffinsformar
·         4 bergtungsfiléer, Krav- eller MSC-märkta á ca 75 gram (finns på Fiskhörnan)
·         200 g laxfilé utan skinn och ben
·         1 äggvita
·         1 dl vispgrädde
·         ½ + 2 krm salt
·         1 krm cayennepeppar
·         1 burk kräftstjärtar i lake (ca 350 gr)
·         2 msk hackad dill

Tillbehör

·         Vitvinsås
·         Smörslungad delikatesspotatis
·         Sockerbönor

Gör så här:

1.       Sätt ugnen på 150o. Skär laxen i mindre bitar. Mixa den tillsammans med äggvitan i matberedare. Tillsätt   grädden och krydda med ½ tsk salt och cayennepeppar.

2.       Låt kräftstjärtarna rinna av och hacka dem, spara några till granering. Blanda ner kräftstjärtar och dill i laxfärsen. 

3.       Krydda bergtungsfiléerna med 2 krm salt. Lägg dem som en krans i stora muffinsformar.

4.       Spritsa ner laxfärsen (alternativt använd en sked) i mitten av muffinsformen. Ställ formarna på en plåt och tillaga mitt i ugnen till 55o innertemperatur på färsen, beräkna ca 20 min. Servera med tillbehören och garnera med dill och kräftstjärtar.

Vitvinssås

·         1 dl torrt vin
·         1 dl vispgrädde
·         1 dl vatten
·         1 msk koncentrerad fiskfond
·         ½ krm cayennepeppar
·         1 msk Maizena majsstärkelse

Gör så här:

Bland vin, grädde, vatten och fond i en kastrull. Låt koka fem minuter. Krydda med peppar. Rör ut majsstärkelsen i lite kallt vatten och vispa ner i såsen. Låt koka upp. Mixa såsen skummig med mixerstav.

Vintips:

Budget: Jurassique Chardonnay (varunr 5688, pris 99,-)

Normal: Chablis Vieilles Vignes Domaine Sainte Claire (varunr 5595, pris 169,-)


Vieilles Vignes innebär gamla stocker (äldre än 30 år). Det gör att det blir mindre avkastning och mer koncentrerade viner. Det här ett supervin från producenten Brocard.

Dålig smak/kunskap ger ingen rättvis handel

Publicerad 2012-03-21 21:23:31 i Allmänt,

Det är förmodligen en form av sjukdom, men när jag är i soprummet och slänger skräp kan inte mina ögon undvika att se vilka flaskor och andra pappersförpackningar andra har slängt.  Jag blir konfunderad över att många av dessa människor som avsätter så stor del av sin disponibla inkomst på boende är så fullkomligt likgiltiga över vad de äter och dricker. Att det blir snabbmat i en stressig tillvaro ibland kan jag ha förståelse för, men med lite eftertanke så kan inte så vara fallet, det är ju inte direkt idrottsföräldrar med tre barn mitt i karriären som bor på samma område som mig. Hur tänker de egentligen? Det går bra att lägga 350 00 på en bil eller 100 000 på en skoter, men när vinet kostar mer än 69,- per flaska eller chokladkakan mer än 20,- då är det dyrt.

Om vi bortser från detta med kvalitet, så kan vi se hur detta med att ”misshandla sin egen insida” även påverkar världen i ett längre perspektiv. Om vi tar en billig chokladkaka från Euroshopper eller COOP, så kostar den ungefär 5 kronor att köpa, om vi räknar bort momsen som är 12 % på livsmedel, så återstår det 4,64 kronor. Från dessa 4,46 skall butiken tjäna pengar, transportören, grossisten, tillverkaren och sist men inte minst odlaren. Hur mycket pengar tror Ni det blir över till denna stackars odlare i Elfenbenskusten, Ghana, Trinidad eller på Madagaskar? I princip ingenting. För att de överhuvudtaget skall tjäna någonting, behövs det barnarbetare, kanske pojkar i tioårsåldern som jobbar 12 timmar per dag för en svältlön bara för att vi i västvärlden skall kunna få äta produkter av undermålig kvalitet till ett lågt pris. Ni som köper den här typen av produkter, tänker Ni någon gång på detta? Om inte börja tänk nu, bojkotta dessa produkter och välj de som har Fairtrade-märket, då bidrar Ni till förbättrade arbets-och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.

Vi kan ta ett exempel från vinets värld också, storsäljaren Zumbali, 139,- för tre liter, när skatten och momsen är borträknad återstår 44 kronor, vilket innebär 11,- omräknat till flaskor kronor att dela på för Systembolaget, importören, transportörerna och odlarna. Får odlaren 50 öre per liter skall han vara glad, från dessa pengar skall det betalas löner, hyror m.m. Rättvis handel? Knappast, vem ber ansvaret? Systembolaget som gör offertförfrågan på ett vin som egentligen inte finns, men som designas fram i någon fabrik i Sydafrika. Men det största ansvaret ber slutkonsumenten som varje helg släpar hem tre liter av denna sörja, som är smaksatt med vinets svar på E621 för att trigga svenskarnas smaklökar. Ta Ert ansvar nu och bojkotta även denna produkt.

I morgon blir det mat och vintips inför helgen.

Är allt förutbestämt?

Publicerad 2012-03-20 22:28:18 i Allmänt,

Efter att ha ”kämpat” i närmare en och en halv timme med att försöka få Elizabeth att sova kan jag nu belåtet luta mig tillbaka i soffan och slappna av.

Om jag hade följt gängse norm skulle jag idag vara far till en snart 19-årig son och aldrig fått ta del av hur det är att ha en kopia av hur jag själv var som barn. Jens var lugnet själv som barn och kunde sitta som ett lamm framför TV:n och titta på Mumintrollen redan innan han hade fyllt ett år.

Men jag följde inte gängse norm och började om på nytt igen och när det gäller alla tillfälligheter som gjorde att Sofia och jag både blev ett par och föräldrar tillsammans känns det som allt är förutbestämt. För Elizabeth är en kopia på hur jag var som barn utifrån hur jag har fått ta del av allt jag gjorde som jag idag inte minns. Det är full fart från tidig morgon tills det är dags att gå i säng och väl i sängen fortsätter lilla fröken Elizabeth att göra allt som står i hennes makt för att inte behöva sova, hon hoppar, studsar, tar av sig blöjorna, sjunger, skrattar, skriker, ja i princip allt finns med på ”menyn” och på något sätt är det väl så att jag måste uppleva vad mina föräldrar upplevde och kopian måste finnas för att föra ”arvet vidare”. Det är väl därför två barn har blivit en norm, en som är kopia på mamman och en som är kopia på pappan.

På tal om kopior, jag hoppas verkligen inte att barnen till de + 60 som skällde ut mig idag blev kopior på sina föräldrar. Jag parkerade ungefär fem minuter utanför en ingång för att jag skulle lämna av lite gods, det här medförde att jag blockerade parkeringen för två herrar på väg till var sin parkeringsplats. När jag kom tillbaka var det helt hysteriska, ivrigt påhejade av sina fruar/sambos, skrek på ”bonska” som de trodde att det var ett världsspråk som alla förstår, jag förstod att de tyckte jag var lat, för att jag parkerade där jag gjorde. Jag bad om ursäkt och förklarade att jag hade ett tungt paket som jag skulle lämna av och det kommer inte att bli bättre för att Ni skriker, men det hjälpte inte. Hur kan människor bete sig på det viset? Vilka kopplingar saknas? Totalt i avsaknad av hyfs och social kompetens.

I morgon skall jag fokusera på mat och vin i bloggen.

Ny vecka - nya möjligheter

Publicerad 2012-03-19 22:48:04 i Allmänt,

Det finns nog en mening med att vi har två lediga dagar per vecka, kroppen behöver återhämtning efter en tuff arbetsvecka och det känner jag verkligen i kväll.

Under helgen har vi haft regionmöte för Munskänkarna i Skellefteå och det var full fart från lördag morgon till söndag lunch, några timmar i hemmet innan det var dags för vinkurs, så helgvilan började först vid 20.30-tiden söndag och det är väl inte riktigt optimalt med tanke på hur mina måndagar på jobbet ser ut, bortsett från ett lunchbreak är det lektioner i ett från klockan 08.10 till 16.20 och för mig som är energisk känns huvudet tomt vid arbetsdagens slut, det finns inte mycket kraft för reflektion och eftertanke, men jag reflekterade faktiskt redan i går. I helgen träffade jag en kvinna som hade gått ner trettio kilo och det blir per automatik en klapp på axeln och beröm och frågan som de förmodligen har fått redan hundra gånger, vad har du gjort? När förhållandet är det omvända, alltså när en människa har gått upp 30 kilo, då är vi bara tysta, jag menar inte att vi skall ställa frågan: ”men oj, hur har du lyckats med det här? Vad har du ätit för att gå upp så mycket?” Jag inbillar mig att även dessa människor behöver stöd och uppmuntran i tillvaron, att vi kanske vågar ställa en känslig fråga, det är kanske det som behövs för att få denna människa att stanna upp och tänka till och det kan vara hjälp på vägen. Det handlar inte bara om människor som har gått upp i vikt, det kan vara någon som är ”långt ifrån verkligheten tankemässigt”, det kan vara kvinnan som kommer med blåmärken eller en kollega som luktar alkohol. Oftast blundar vi för den här verkligheten. Jag har vid flera tillfällen varit med om att någon har kommit till mig och sagt: ”Tror du att hennes man slår henne?”, ”Tror du att han har alkoholproblem?” etc. Jag har tyvärr heller inte agerat utan ibland hållit med och sagt ”ja, så kan det nog vara”. Vi säger ofta ny vecka – nya möjligheter, men de nya möjligheterna finns alltid och jag skall verkligen ta denna möjlighet nu, att från och med nu ställa denna känsliga fråga, oavsett hur jobbigt det känns – är Ni med? Vi kan ju hjälpa en medmänniska.

Vad är lycka?

Publicerad 2012-03-16 23:51:08 i Allmänt,

Fredag kväll, Sofia och Elizabeth sover, Jens är i sitt rum och jag sitter i soffan med datorn i knät, sippar på ett glas Villa Caffaggio  och lyssnar på låten Bubamara (nyckelpigan) av Goran Bregovic, jag känner mig lycklig inombords.  Jag trycker fram ytterligare en låt med Goran Bregovic, Ederlezi från filmen ”Zigenarnas tid” och verkligen njuter av tillvaron, växlar skärmbild och tittar på några scener ur filmen och drömmer mig bort, jag skulle verkligen vilja leva med dessa människor under period för att ta del av deras kultur, det handlar om att se glädjen i de få lyckliga tillfällen som kommer.

Själv kände jag den ultimata lyckan i dag, nej jag var inte hos Steffo och Jenny i TV4 studion och skrapade fram 25000 i 25 år utan jag såg min vackra fru och dotter gå framför mig i solskenet en fredag eftermiddag och verkligen kände at jag ville stoppa tiden, när vi sedan fick avsluta kvällen med att Jens anslöt till middagen med Sofia och mig, kände jag att bättre än så här blir det inte, men det kan alltid bli bättre, men det är så oerhört viktig att uppskatta lyckan att ha familjen samlad. Nu är det Hanna Pakarinen som sjunger ”Leave me alone” i bakgrunden och då tänker jag på de 922 km jag körde från Piteå till Tallinn för att möta den vitklädda ”guiden” som nu är min fru, det var året då Hanna representerade Finland i melodifestivalen, så även jag har positiva minnen av melodifestivalen… Sentimental? Nej, enbart lycklig!

Det är bara att konstatera att min fru har rätt

Publicerad 2012-03-15 22:23:21 i Allmänt,

Det är bara att konstatera att min fru har rätt

En bit in på andra perioden i matchen mellan Djurgården och Rögle blir en Djurgårdspelare tacklad och det blir handgemäng mellan två spelare som börjar slå på varandra. Sofia tittar upp och frågar mig varför tittar du på den här idiotiska sporten, de är ju ointelligenta, du är ju en intelligent människa och skall inte titta på det här. I det läget var det alldeles för mycket nagelbitande och nervositet för att reflektera över vad hon sade, men ju längre matchen lider och ju mer tafatt Djurgården agerar inser jag att hon har alldeles rätt.

Genom åren har jag tittat på en hel del ishockey, men för mig har det handlat mer om kärleken till Djurgårdens klubbmärke än själva sporten. Jag är en fotbolls och vintersportmänniska i första hand. Fotbollen har passningsspel och kan vara fantastiskt vackert att se, men med fel lag på planen kan det också vara oerhört tråkigt.

I mina ögon saknas det vackra i hockeyen, det är pucktransporter, lyfta in pucken i motståndarens zon och sen in och jaga, höga klubbor, haka motståndaren, men framför allt så har antalet livsfarliga tacklingar ökat de senaste åren. På isen kan du få ett matchstraff och några matchers avstängning för något som i det civila samhället kan ge fängelse. Vart finns logiken. Min tanke var att som supporter följa och stötta Djurgården i denna kvalserie, ja självklart skall jag stötta dem, men jag kan konstatera att min kloka och älskade Sofia har rätt, det händer mycket på isen som är idiotiskt och oacceptabelt, så nästa gång jag är hemma och det är match skall jag socialisera med henne istället.

Stressen i kön till en förbutik

Publicerad 2012-03-14 21:56:26 i Allmänt,

Av naturen är jag en person som tycker om förändringar, bara de är till det bättre. Det fanns en tid då man lämnade och hämtade sina paket på närmaste postkontor, köpte sin korv i korvkiosken (inte jag, men alla andra), fikade på caféer osv, tankade bilen och köpte biltillbehör på bensinmacken, men detta är en svunnen tid både på gott och ont.

I tider av besparing och effektivisering så kan man göra allt detta och lite till på samma ställe, två exempel på detta är de förbutiker som finns på COOP och ICA Kvantum här i Piteå, det är lite som en multiarena. Ibland tycker jag verkligen synd om personalen som jobbar där, för att möta en del av kunderna måste göra dem gråhåriga i förtid samtidigt som vi andra står i kön och trampar och stressar. Jag kan ta ett exempel som hände för några månader sedan på ICA Kvantum när jag skulle skicka några paket med böcker. Jag hade med mig Elizabeth och det var bara en person före mig i kön, så jag tänkte det här går fort.

Det började med att mannen i fråga skulle kolla om han hade vunnit på Lotto, vilket han hade gjort, fick ut sin vinst och kom sedan på att han skulle förnya raden, in med lappen igen och upp med plånboken, när det var klart skulle han köpa några trisslotter, som tur var började han inte med att skrapa dem där han stod. På väg därifrån kommer han på att han behöver näsdroppar och när de var betalda hade han ett paket han skulle hämta ut med sms-avi, det här var förmodligen hans ärende, som jag trodde var slutpunkten. Men allt detta hade gjort honom hungrig, så självklart skulle han ha en korv innan det hela var över. Som tur är, Elizabeth har ibland tålamod som är bättre än sin far, redan vid näsdropparna höll det på att rinna över för mig, men jag tog några djupa andetag. Det här tog alltså närmare tio minuter, en kund. Det är ju lätt att tänka att detta var en engångsföreteelse, men det är bara en i mängden av vad jag har upplevt.

Det stora problemet för mig är att jag inte har något annat val än att gå till ICA Kvantum eller COOP när jag skall göra den här typen av ärenden eftersom Posten inte längre finns kvar i staden och skall jag hämta ut ett paket är jag hänvisad till COOP. I grunden gillar jag denna tillgänglighet eftersom jag kan hämta det precis när jag vill. Det är också bra att kunna köpa näsdroppar på livsmedelsbutiken, men samtidigt det fanns en tid när vi var hänvisade till Apoteket och vi överlevde.

Jag tror helt enkelt att denna tillgänglighet av varor och tjänster på butiker och ”bensinstationer” gör att många blir både handlingsförlamade och ostrukturerade, vilket skickar dem till affären/macken flera gånger om dagen för att de har missat köpa något.

Jag vill inte säga att det var bättre förr, men då kunde man hitta biltillbehör på en bensinstation, något som är svårt idag, däremot finns det en massa annat som hör hemma på ett café eller en livsmedelsbutik. Vart är vi på väg? I mina ögon har det ökade utbudet lett till att vi spenderar betydligt mer tid i köer, tid som vi skulle kunna använda till något mer givande.

Lite tankar om vad vi äter

Publicerad 2012-03-13 20:42:19 i Allmänt,

De senaste veckorna har ett antal av varandra oberoende forskningsrapporter visat att för stor köttkonsumtion ökar risken för cancer och det är framför allt rött kött, korvar och bacon som är farliga produkter. Detta med baconet kan ställas mot GI-frukosten där ägg och bacon rekommenderas, undersökningar som har gjort i Västerbotten visar också att kolesterolvärdena har ökat för många som äter GI. Jag hyser stor tilltro till den amerikanska rapporten om ökad cancerrisk vid för stor köttkonsumtion (mer än 300 gram per vecka). Ett stort problem idag är ju att många köper en korv på bensinmacken, i förbutiken eller utanför Systembolaget utan att reflektera över om de är hungriga eller inte, detta tillsammans med produkter som Bullens Pilsnerkorv gör att många tyvärr dör i förtid.

Vår matsedel för vecka 11 kan kännas influerad av de senaste forskningsrapporterna, men som jag har skrivit tidigare vi försöker äta mycket fisk, grönt och kyckling.

Vi började veckan med Falafel som serverades med sallad, i dag har vi ätit marinerad kyckling serverad med kamutvete och broccoli (se recept nedan).

Matsedel onsdag till fredag

Onsdag

Saffransdoftande fiskgryta

Torsdag

Quorngryta med curry och kokosmjölk

Fredag

Timbal med kräftbräserad bergtunga

Lördag och söndag har vi regionårsmöte med Munskänkarna i Skellefteå, så jag ser med spänning på vad Aurum bjuder på.

Den lättlagade kycklingen nedan fungerar både som vardagsrätt eller fredagmiddag och då lyfter den med ett glas Dr L Riesling i glaset.  Detta vin är underprissatt i mina ögon, under den tid då vinet låg i restaurangsortimentet kostade det 115,- + moms, men prissänktes med 40 procent när det kom in i ordinarie sortimentet.

Marinerad kyckling med broccoli och kamutvete

4 personer

Ingredienser

500 – 700 gr kyckling eller Quorn
3 msk japansk soja
6 msk olivolja
1 röd chillifrukt
1 msk riven ingefära
1 vitlöksklyfta
skal och saft från en limefrukt
svartpeppar
salt

300 gr broccoli

3 dl kamutvete

Gör så här:

  1. Blanda soja, olivolja, chilli, ingefära, vitlök, limeskal, limesaft, salt och peppar till en marinad. Skär kycklingen i mindre bitar och lägg i marinaden, gärna över natten.
  2. Tillaga kycklingen i sin marinad i ugnen ca 20-25 min på 225o. Koka under tiden kamutvete och broccoli.

Vintips: Dr L Riesling (varunr 7218, pris 79,-)

Smaklig måltid!

Idrotten förbrödrar (ibland)

Publicerad 2012-03-10 10:51:18 i Allmänt,

Jag skrev tidigare i veckan om supportern som primitiv människa, men det finns också otroligt många tillfällen då idrotten förbrödrar. Jag har spelat fotboll tillsammans med två tjänstegörande poliser i en park i Paris, som mål på sin sida hade de sina polismössor, träffade ett gång underbara människor i Pietermaritzburg i Sydafrika förra året som ”adopterade” mig och min son under vår vistelse där, denna lista kan göras hur lång som helst.

I går skedde det igen. Jag och Elizabeth var på ett shoppingcenter, på väg ut från en sportaffär hamnade vi av en ren tillfällighet på en restaurang där det fanns en lekhörna, där Elizabeth ville stanna. Jag köper en alkoholfri öl och ser att de visar skidskyttestafetten på TV, till min besvikelse ser jag att Norge ligger 8:a ungefär 40 sekunder efter täten och tänker detta är kört, ett bra skytte av Brattsveen gör att Norge plockar in cirka 10 sekunder och jag börjar visa lite känslor.




Han skickar ut Böe på den tredje etappen, som kör som en furie, jag sitter inte längre utan jag står, från att ha varit ensam från början har jag fått sällskap av fem, sex estländare som till en början höll på Frankrike, nu är det bara en kvar som hejar på ”Remy Martin”, de övriga supportar ”Norra”, som Norge heter på estniska. Efter en fantastisk etapp av Böe och en strålande fortsättning av Svendsen kommer Norge och Frankrike tillsammans in till det sista skyttet, nu är det säker 15 personer som är engagerade i detta skidskytte, jag vågar inte titta utan vänder mig om och tittar på Elizabeth som åker rutschkana, men av jublet i bakgrunden förstår jag att Svendsen sköt fullt, även ”Remy Martin”-supportern är norsk supporter nu.




En av estländarna som tidigare hade beställt in en halvliter Viru Valge bjuder laget runt och jag står där i mitten som en liten hjälte och får ta emot gratulationer och klapp på axeln, det norska passet och Svendsens fantastiska sista etapp gör att jag på ungefär 40 minuter har gått från att vara totalt okänd pappa till mittpunkten på denna restaurang. Telefonen ringer, det är Sofia som säger att hon står och väntar på mig utanför Statoil. Min tid i centrum är över, jag klär på Elizabeth, stoppar ner henne i vagnen och lämnar mina nyvunna bekanta, det var kul så länge det varade och åter igen visar de sig att vågar visa känslor, så är det mycket lättare att få kontakt med nya människor. I dag är det dags för damernas stafett, kan det bli repris på ett annat ställe i en annan stad i samma land?

Ha en underbar lördag!

Lärarlöner

Publicerad 2012-03-09 08:52:16 i Allmänt,

Lärarlöner

Estland har den här veckan fått uppleva de största strejkerna sedan andra världskriget. Det är lärarna som har gått ut i strejk under tre dagar som protest mot sina låga löner, en lärare i Estland tjänar mellan 600 och 800 euro per månad jämfört med snittlönen i landet som är 865 euro. De vill ha en 20 procents löneökning 2013 följt av 15 % 2014. I går sympatistrejkade transportfacket i Tallinn och i princip all kollektivtrafik stod stilla.

 

I Sverige är vi också missnöjda med våra lärarlöner, men jämfört med lärarna i exempelvis Baltikum, Polen, Ryssland, Vitryssland tjänar vi bra, vi kan överleva på vår lön. Lärarna i de länder jag nyss nämnde tvingas jobba extra för att överleva. De låga lönerna innebär att det i princip är bara kvinnliga lärare i de här länderna.

I Sverige pågår det kampanjer för högre lärarlöner, ”10 000 till tack”. Lärare är ett av Sveriges viktigaste jobb och det är lärarna tillsammans med föräldrarna som formar barnen och ungdomarnas framtid, ibland träffar eleverna sina lärare mer än sina föräldrar.

Varför är det så svårt att få upp lärarlönerna? Först och främst är det tillgång och efterfrågan, ett effektivt sätt att dölja arbetslösheten under slutet av 90-talet och början av 2000-talet var att ”sätta” folk i högskole- och universitetsutbildningar, många utbildade sig till lärare och det fanns helt plötsligt för många lärare. Jämför med läkarna, där finns det för få och då blir det andra lönenivåer.

Om vi bortser från tillgång och efterfrågan, så finns det ytterligare en faktor som spelar in och det är svårt för en lärare att gå till ett yrke med en högre lön. De flesta lärare kan inte gå till sin chef och säga ”får jag inte högre lön säger jag upp mig”, för de flesta är tvungna att gå till ett yrke med lägre lön. Varför är det så? Lärarna är välutbildade och borde vara eftertraktade på arbetsmarknaden, problemet är dock att den kunskap många sitter på efterfrågas enbart inom utbildningsväsendet. Utifrån det är det i princip omöjligt att byta bransch.

Så den stora frågan är hur skall lärarnas attraktionskraft ökas på arbetsmarknaden? Det är det första steget mot högre löner och idag kommer jag inte att dela med mig av något svar, men det kommer så småningom.

Nu skall vi surfa in mot helgen, jag skall börja med lite shopping.

Ha en underbar helg!

Internationella kvinnodagen

Publicerad 2012-03-08 11:57:12 i Allmänt,

I dag springer var och varannan man här i Tartu omkring med en eller flera blombuketter i handen, det är presenter till kvinnor som står dem nära och utifrån deras sätt att se det ett sätt att uppmärksamma den internationella kvinnodagen som sedan 1910 infaller den 8 mars.

I många av länderna i det forna Sovjetunionen är detta en helgdag sedan 1965 och jag ser på Facebook att mina kvinnliga vänner från Ryssland uppmärksammas med gratulationer idag.

Jag har full respekt för den internationella kvinnodagen, men vi borde ha kommit längre i utvecklingen än att vi behöver uppmärksamma en sådan dag. För mig är jämställdhet en självklarhet och jag kommer inte att köpa några blommor till min fru idag, den buketten kan hon få någon annan dag. Detta med blommor är ju något som bidrar till en skillnad mellan män och kvinnor, ”män skall köpa blommor till kvinnor”, men varför är det inte tvärtom?

Jag tror att vi alla på ett enkelt sätt ta åtminstone ett steg för att minska ojämlikheten mellan kvinnor och män, helt enkelt genom att sluta använda ordet kvinna i olika sammanhang, exempelvis ordet kvinnlig chef, är det någon som använder ordet manlig chef? Är det inte kort och gott en chef oberoende av kön. Ett annat exempel är kvinnlig polis, den här listan kan göras hur lång som helst. De här uttrycken bidrar till en fortsatt ojämlikhet, så från och med i dag mina vänner, pratar vi om chefer, poliser m.m. utan att benämna dem vid vilket kön de är.

Ett annat historiskt exempel på att nedvärdera kvinnan var nog Göran Persson i en valrörelse pratade om samhällets svaga grupper som enligt hans retorik var:

Invandrare, kvinnor, barn och pensionärer, trots detta nedlåtande uttryck var det mer än 40 procent av kvinnorna som röstade på Göran, jag skulle känna mig kränkt av att kallas svag grupp.

Annat jag vill slippa höra de närmaste åren är ”lika lön för lika arbete”, ”dela lika på hushållsarbetet” m.m., det här är självklarheter som inte behöver diskuteras.

Du som är man, uppmärksamma gärna din sambo, fru, mamma, mormor idag, men inte för att det är internationella kvinnodagen utan för att du tycker om dem, uppmärksamma dem också i morgon och självklart skall de uppmärksamma dig på samma sätt, då är vi på väg åt rätt håll.

Ha en fortsatt bra dag!

Verklighetsflykt?

Publicerad 2012-03-07 12:55:04 i Allmänt,

Då var ishockeyns elitserie färdigspelad och efter 55 matcher är det Luleå, som är i topp. Hade vi rört oss inom fotbollens värld hade Luleå varit värdiga svenska mästare (detta sagt av en Djurgårdare), men i likhet med de flesta lagidrotter som avgörs höst/vinter/vår, så är det den som vinner slutspelet som blir svenska mästare. Jag gillar fotbollens modell bättre och ser den som mer rättvis, men nu handlar det om hockeyens verklighet.

När nu melodifestivalen snart är avgjord, kommer hockeyslutspelet som ett brev på posten för media, kvällstidningarnas löpsedlar och sportbilagor kommer att fyllas med försnack, eftersnack, hjältar och syndabocker. Mycket av snacket i fikarummen kommer att handla om ishockey, ämnen som svält och ungdomsarbetslöshet glöms bort.

Idrotten är glädje, sorg och verklighetsflykt, något som vi alla behöver i lagom dos. Det finns två lag i mitt hjärta och de lagen är Liverpool och Djurgården, som jag stöder i vått och torrt. Sedan beror det lite på livssituation hur stort engagemanget är, nygift och med en tvååring som lyser upp ens tillvaro känns idrotten mer som en lek medan det kan finnas situationer i livet då idrotten är den perfekta verklighetsflykten.

Vad jag dock kan konstatera bland alla idrottsminnen är att engagemanget för favoritlaget blir som störst, när det går tungt. Jag kommer framför allt ihåg allsvenskan i fotboll 2009 då Djurgården kämpade i botten hela säsongen och räddade en kvalplats i sista omgången genom seger mot Kalmar på Stadion. Kvalmatcherna mot Assyriska blev riktiga rysare, efter 0-2 på bortaplan i första matchen, kändes allsvenskan avlägsen, men två mål i andra halvlek i returen tog oss till förlängning, jag såg första förlängningskvarten, sedan pallade jag inte längre utan gick ut och promenerade i centrala stan och kom lagom hem till att se reprisen på Mattias Jonssons 3-0 mål, som räddade kontraktet. Jag har aldrig någonsin följt Djurgården så intensivt som den säsongen, jag är verkligen en motgångssupporter.



I år är situationen den samma i ishockeyen, det blir kvalserien för Djurgården och då kommer motgångssupportern att vara aktiv. Den glädje jag kommer att uppleva om de klarar kontraktet kommer att vara större än vid något SM-guld. För det är ju på det viset att du måste uppleva motgång för att uppskatta framgången.



Som supportrar är de flesta av oss primitiva människor, det finns ingen objektivitet, det är mer hat än kärlek, språkbruket är långt från akademisk nivå – universitetspoängen lyser med sin frånvaro, en del blir till och med rasistiska, vi biter på naglarna, sparkar i luften, frustar och pustar, men när väl slutsignalen går blir de flesta som förbytta och tar på sig vardagskostymen igen. Vi behöver fly ibland. Nu skall jag fly ut i solskenet. I morgon återvänder vi till Estland.

Vana Tallinn Frozen Daiquiri

Publicerad 2012-03-06 11:59:06 i Allmänt,

Ett av mina projekt i Estland är import av drycker och företaget Sommage AB som jag är delägare i har bl.a. ett samarbetsavtal med Liviko som är Baltikums största företag inom den branschen med anor från 1898. Målet för 2012 är att få in Vana Tallinn i Systembolagets ordinare sortiment och för att lyckas med det behöver jag hjäp av Er, beställ en flaska via Systembolagets beställningssortiment (varunr 87728-02,pris 195,-) och rekommendera också Era vänner runt om i landet att gör det samma. Gilla oss också på Facebook (Vana Tallinn Sweden).
Med Vana Tallinn i det ordinarie sortimentet kommer vi att få den ekonomi i företaget så att vi kan koncentrera oss på exklusiva viner.

På den här sidan kommer det fortlöpande att komma drinkrecept med Vana Tallinn som bas, här kommer det första:



Vana Tallinn Frozen Daiquiri

4 cl Vana Tallinn
Färskpressa lime
Krossad is

Blanda ingredienserna i en mixer och servera i klassiska martiniglas.

Ett gammalt familjerecept

Publicerad 2012-03-06 11:19:46 i Allmänt,

När det lagas mat i Sofias familj lyser både recepten och måttenheterna med sin frånvaro, det handlar om känsla, så därför blir det här receptet lite mellan tummen och pekfingret.

Namnet på den här maträtten är ”Franskt kött”, men det går lika bra att göra med kyckling eller torsk. Receptet är beräknat för 4 personer.

Franskt kött

600 gram rostbiff i bit/rostas/ryggbiff

3-4 dl hemlagad majonäs

2 stora gula lökar

4 dl riven smakrik ost

Salt och peppar

Hemlagad majonnäs

2 äggulor

0,5 msk vitvinsvinäger

2 tsk dijonsenap

3 krm salt

0,5 krm vitpeppar

3 dl rapsolja

Potatismos

600 gr potatis

2 msk smör

1-2 dl grädde

Salt, vitpeppar, riven muskot

 

1.       Sätt ugnen på 1000

2.       Börja med majonnäsen, mixa ihop allt utom oljan, tillsätt sedan oljan, börja droppvis och sedan en tunn stråle.

3.       Banka köttet platt med en kötthammare.

4.       Hacka lök och riv ost.

5.       Smörj en bakplåt, lägg på köttet, salta och peppra, lägg först på löken, sedan majonnäs och avsluta med riven ost. Sätt in i ugnen och låt stå en till två timmar.

6.       Under tiden köttet är i ugnen gör i ordning potatismoset.

Vintips: Fontanafredda Nebbiolo Langhe (varunr 22300, pris 99,-) alternativt Barolo Serralunga d’Alba Fontanafredda (varunr 2305, pris 235,-)

Smaklig måltid!

På plats i Estland

Publicerad 2012-03-05 12:35:48 i Allmänt,

Äntligen framme, så kändes det när vi anlände till Tartu vid 16-tiden i går efter att ha varit på resande fot sedan lördag förmiddag.

Av förklarliga skäl har Estland blivit något av mitt andra hemland och vem vet jag kanske bosätter mig här i framtiden, även om det nu känns ganska långt borta.




Jag trivs oerhört bra här och vi vistas här ett par månader per år.

Vad många svenskar inte känner till är att Tallinn är den huvudstad som ligger närmast Stockholm, ungefär 39 mil. Trots den geografiska närheten är det stora skillnader mellan länderna och det är lite av det jag skall dela med mig till Er av den närmaste veckan.




Svenskar i allmänhet har lite kunskap om Estland och dess människor och det har hänt flera gånger att det blandas ihop med Ryssland, fast det har väl sin historiska förklaring.

Sedan 1200-talet har Estland varit självständiga endast 43 år, landet har styrts av svenskar, danskar, tyskar och ryssar, men trots detta har de hittat en egen identitet.

Den stora skillnaden mellan människorna i Sverige och Estland om vi skall generalisera är att de är mycket bättre på att klara sig på egen hand här, de ”skriker” inte att staten skall hjälpa dem och att staten skall ta ansvar så fort något oförutsett händer, exempelvis om de blir strandsatta på någon Medelhavsö i samband med någon flygbolagskonkurs eller liknande. I det här landet är en ”katastrof” en katastrof, det känns som de lever mer i verkligheten.

 Det materiella är inte så viktigt, de prioriterar hellre bra mat. Just när det gäller mat är människorna här väldigt kvalitetsmedvetna, de vet vem de skall köpa kött och grönsaker av på torget eller marknaden. De väljer bonden som har olika storlek på sina tomater och gurkor, för de vet de att det är naturligt. De väljer lokalproducerat och tittar mer på kvalitet än pris. Butikerna kör kampanjer mot e-tillsatser och rekommenderar kunderna att inte köpa vissa typer av varor som de säljer, intressant ur ett affärsperspektiv.

Det enda positiva Sovjettiden har lämnat efter sig är att matkulturen i det här landet har influerats från de olika delrepublikerna, exempelvis det georgiska och armeniska köket, som påminner mycket om Medelhavsmat, de har fått soppkulturen från Ukraina och Ryssland, det mörka brödet, saltgurkan, surkålen, listan kan göras hur lång som helst.


Det är ett nöje att äta här, både när det gäller att gå på restaurang eller när man är hemma. I morgon skall jag dela med mig av ett fantastiskt gammalt familjerecept hos min fru, det heter ”Franskt kött”, låter kanske inte så tilltalande, men det är fantastiskt gott. Det blir också ett lokalt drinkrecept.

Vi blev bjuden på detta som födelsedagsmiddag när vi kom i går och tillsammans med en Nebbiolo d’Alba smekte det gommen.

Mitt uppdrag i det här landet blir att lära människorna mer om vin, maten kan de redan.

På återhörande i morgon.

Med MS Superstar över finska viken

Publicerad 2012-03-04 10:24:34 i Allmänt,

I dag åker vi med MS Superstar som lämnade Helsingfors klockan 10.30 med destination Tallinn, så länge avresan är från Helsingfors är det mesta sig likt oberoende av klockaslag och dag, alltså det ser likadant ut en söndag klockan 08.00 som en torsdag klockan 13.  Det går ungefär 15 båtar från Helsingfors varje dag och de flesta är välfyllda.



Köerna i barerna är långa och borden är välfyllda. Dagsresenärerna konsumerar stora mängder Saku, A Le Coq, Jägermeister, Irish Coffee och Longdrinks och ljudnivån stiger för varje minut. För de flesta är detta en kombinerad party- och inköpstripp. Väl framme i Tallinn lämnar de flesta aldrig hamnområdet de bunkrar upp med öl, longdrinks, vodka och fyller sina kärror, kanske hinner de med en matbit och ytterligare någon öl innan de tar båten tillbaka. De som lämnar hamnen tar sig kanske till ölbuffén, ungefär 10 minuters promenad bort, där du kan dricka hur mycket A Le Coq du vill för endast 10 euro mellan klockan 10 och 16.

 Väl ombord på båten fortsätter det i samma stil alkoholkonsumtion, kanske lite dans, karaoke och den obligatoriska buffén där öl och vin ingår.

Det här låter som en ungdomsresa, merparten av de resenärerna har passerat 50 med råge, jag blir inte förvånad när jag läser att över 60 procent av all alkohol som konsumeras i och omkring Helsingfors är inköpt i Estland. De finska resenärerna är bra för den estniska ekonomin, synd bara att så många av dem missar så mycket av allt det bra som finns att se och göra i Estland, men den resan skall jag dela med Er.

På fyra hjul genom Finland

Publicerad 2012-03-03 23:17:23 i Allmänt,

Jag har alltid fascinerats av Finland, handlar det om krig eller idrott, då pratar vi om finsk sisu, handlar det om företagande är det beslutsamhet. Finnarna har en del egenskaper många svenskar saknar. Jag älskar Finland och dess människor trots att jag mellan varven har haft kul på deras bekostnad.

Det finns en del underbara minnen från detta land och det första är från 1981, vi bilade genom Finland och jag blir mycket förvånad när jag ser en skylt där det står Torino (Turin) 98 km, trots mina geografiska kunskaper blev jag chockad över att det var så nära till Italien. Efter ytterligare tio minuters körning stod det Tornio (Torneå) 84 km, då föll polletten ner.

Under min studietid i Umeå åkte jag och en vän ibland över till Vasa för att köpa hem alkohol på taxfree, vi köpte dubbla biljetter för att få dubbel kvot. På vägen dit pluggade vi alltid, men på hemvägen spelade vi ibland ”finnbingo” för att fördriva tiden, det handlade om först till tio finnar. Min taktik var solklar, söka upp män med cardigan/kofta, polisonger och vattniga ögon, jag ställde frågan: ”Vad är klockan”, kom det ett svar med brytning eller på finska var jag ett kryss närmare segern.

Första gången jag med mina elever körde sträckan Oulu-Jyväskylä  (338 km) så kändes det som skog, skog, skog och lite vatten, min känsla var att det inte hände något på 4 timmar. Sedan dess har jag kört denna sträcka ytterligare 15-20 gånger och jag upptäcker något nytt varje gång, det finns nog inget land i Europa som har så många bensinstationer och caféer per km2. På första resan var jag alldeles för upptagen med att följa vägskyltarna och missade vad som fanns på sidan om vägen.

Ett annat kul minne är när jag 2008 hade varit i Otepää och tittat på världscuptävlingar i längdåkning, som vanligt på den tiden var Virpi Kuitunen suverän på damsidan. Jag svor på läktaren över denna ”dopade” finska och fräste att skulle jag en dag möta henne skulle jag ställa henne mot väggen.

Jag fick möjligheten redan samma kväll, på kvällsflygningen från Tallinn till Helsingfors var jag som vanligt bänkad på en ytterplats när en kvinna kommer och frågar om det är ledigt bredvid mig, jag ställer mig upp och säger var så god sitt. När kvinnan sätter sig ner visar det sig vara Virpi Kuitunen, på den korta flygningen är min ilska bortblåst och vi har ett trevligt samtal om allt mellan himmel och jord, dock inte skidåkning, jag låtsas som jag inte känner igen henne.

I Finland är det redan  4 mars och om fem timmar ringer klockan för uppstigning, efter tre timmars bilresa till Helsingfors är det dags för en två timmars båtresa och det är om båtresor mellan Helsingfors och Tallinn Ni kan läsa om i morgondagens blogg, jag lovar det blir läsvärt.

 

Vad är att fylla jämnt?

Publicerad 2012-03-03 00:08:10 i Allmänt,

När jag skriver dessa rader har klockan precis passerat 23, Sofia och jag ätit en mycket sen middag eftersom jag har varit upp till Riddarhällen och hållit en dubbelprovning. Jag har den manliga simultanförmågan så jag körde en vin & pralinprovning för kvinnorna och en whiskyprovning för männen samtidigt, det gäller bara att hålla tungan i rätt mun.

Den 3 mars går jag in på mitt 45 levnadsår, vilket innebär att jag fyller jämnt. Min kompis Peter fyller också jämnt samma dag, han blir 50. Frågan är vad är mest jämnt 44 eller 50? Jag röstar för 44, det innebär att nästa gång jag fyller jämnt är om 22 år då jag fyller 66, samma år fyller min fru Sofia 50, vilket innebär att båda fyller jämnt utifrån någons synsätt.

Varför firas det så stort när någon fyller jämnt? Är en 50 årsdag mycket viktigare att fira än en 47-årsdag? Vem har bestämt detta?

Jag kommer ihåg när Torbjörn, en f.d. kollega på Cap Gemini och numera tyvärr avliden fyllde 50 i början av 90-talet. Vi åkte dit mitt i natten, smällde av någon form av bomb och väckte upp hans familj. Vi blev bjudna på fika och hade en trevlig stund tillsammans. Den stora frågan är varför gjorde vi inte samma sak när han fyllde 49 eller 51?

Traditioner kring födelsedagar är olika, i Estland, där min fru kommer ifrån firas alla födelsedagar stort, oavsett om jubilaren fyller 23 eller 41. Det här är gängse norm i många länder i Östeuropa.

Det här är ju lite ”Carpe Diem”, alltså att fånga dagen.

För egen del har inte födelsedagar spelat så stor roll, det har varit en dag som så många andra, men om jag stannar upp ett ögonblick, tar en klunk Craggy Range Pinot Noir 2009 och tänker till, så är det ju faktiskt en stor dag, det är ju ett jubileum över den dag jag föddes och det är värt att fira.

Det kommer dock inte att finnas så mycket utrymme för firande för min del,  tillsammans med Sofia, Elizabeth och Kochu kommer jag att påbörja vår resa till Estland, det blir en dag i bilen. Vi kommer med största sannolikhet att övernatta i Jyväskyllä, det innebär ett besök på en av mina favorittapas restauranger, samtidigt som vi avnjuter vår måltid kommer vi i bakgrunden att höra sentimentala finska sånger från dansrestaurangen en trappa ner.

Efter några timmars sömn är det dags att stiga upp för att fortsätta resan mot terminalen i Helsingfors, den första syn vi brukar möta en söndag morgon när vi är på väg mot frukostbrickan i receptionen är några manliga dansgäster i grå kostymer som har somnat i en fåtölj och då är dansen slut sedan tre timmar, men där får de sitta kvar tills de vaknar, finska ordningsvakter är annorlunda.

Resorna genom Finland är fyllda av nostalgiska minnen när vi passerar samhällen som Temmes, Kärsemäki, Kempele, Vittasaari, Oksava, Kempele, II, det påminner mig om den tid jag förälskade mig i Sofia och i fantasin hör jag låtarna som spelades på radion i bilen ”Leave me alone” med Hanna Pakarinen, ”Hold on Be Strong” med Maria Haukaas Storgeng m.m. Det tåras i ögonen när jag tänker tillbaka, men vi skall inte leva på minnen, vi skall se framåt, jag fyller ju faktiskt jämnt om fyra minuter.  Vad önskar jag mig? Visst skulle det vara kul om Liverpool besegrade Arsenal och Djurgården besegrade Modo, men den bästa presenten är att alla människor är friska och lyckliga, oftast säger människor nära och kära, men jag önskar alla ett gott liv oberoende om de bor i Vorkuta, Radda in Chianti, Amur eller Homs.

Eftersom jag tänkte så mycket hann jag gå in på mitt 45:e levnadsår. Den närmaste veckan skall Ni får lära Er mer om Estland om Ni följer bloggen.

Ha en underbar lördag mina vänner, vi hörs från Finland!

"Vart är jag på väg?"

Publicerad 2012-03-01 12:46:18 i Allmänt,

Jag har nog aldrig någonsin sett fram emot en ledighet så mycket som jag gör inför det här sportlovet. Med risk för att bli doppad i tjära och rullad i fjädrar, men lov är ett privilegium. Visst vi jobbar in tiden, men samtidigt är det få yrkesgrupper som jobbar med människor som har denna möjlighet. Jag tänker på våra hjältar inom förskolan och äldreomsorgen, som tar hand om våra barn och äldre. Jag skulle självklart vilja ha högre lön, men skall det prioriteras så borde dessa yrkesgrupper komma i första hand. De har inte samma för- och efterarbete som vi har, men samtidigt är kraven på tillsyn av barn och äldre högre, det finns inte mycket tid för reflektion och eftertanke.

Jag skall ägna en tacksamheten tanke åt dessa yrkesgrupper när jag lägger mig på massagebänken på Hotell Tartu på måndag. Jag känner mig i och för sig väl värd denna omsorg, för de senaste sex veckorna har varit tuffa rent arbetsmässigt. Jag hade en behaglig start på året med hellediga kvällar och helger där jag har umgåtts med familjen.  Det angenäma problemet är att ju fler vinprovningar jag är ute och håller, ju fler tillkommer utifrån rekommendationer och det beror nog på att jag är nog lite annorlunda , jag är spontan, har glimten i ögat och följer i gängse norm utan anpassar mig till omgivningen.

Det här ger mig huvudbry inför framtiden, vilken väg skall jag välja? Jag verkligen älskar mitt jobb som lärare och jag brinner för att jobba med elever och runt omkring mig har jag underbara kollegor. Jag går till jobbet med ett leende på läpparna varje dag.

Vad jag inte tycker om i mitt jobb är de allt högre kraven på dokumentation, visst det är för elevernas bästa, men ibland går det till överdrift. Även om jag har blå partibok, så är jag inte till fullo nöjd med alliansens skolpolitik.

När det gäller min ”fritidssysselsättning” utbildning inom mat och dryck, så brinner jag för det också. Det ger mig möjlighet att resa mycket och träffa många intressanta människor. Det är heller inte lika tidskrävande som att vara ungdomsledare inom idrotten och det är inga föräldrar som gnäller över att deras barn inte får spela utan jag möter positiva människor som uppskattar det jag gör.

Men även mitt dygn har bara 24 timmar och veckorna sju dagar och jag vill vara en närvarande förälder och äkta make.

Så förutom att ägna en tacksamhetens tanke på de inom förskolan och äldreomsorgen skall jag också fundera över, ”Vart är jag på väg?” när jag ligger på massagebänken

 

Ha en underbar dag!

 

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela